0m mig

Robin Drakeving här! Jag är sångerska i grunden och har arbetat som underhållningsartist under många år.  Jag föddes i Stockholm 1969 och växte upp i södra Roslagen. Min musikaliska resa starade på 1900-talet där jag redan som tonåring sveptes in i teaterns värld med sin mystik och speciella atmosfär. Från den lokala teatern tog jag steget vidare ut på Cirkus med musikalen Les Misérables. Vidare provade jag film och tv men det var egentligen inget för mig. Jag gillar den konstnärliga sidan med sin skapande krativitet. Jag hamnade av en slump i ett litet dansband och där tog alltig skruv ordentligt. Efter några år valde jag att lämna bandet och Stockholm för kärleken och ett lite lugnare liv i Dalarna. Kärleken försvann - men jag blev kvar i härliga Dalarna.

När jag började åka ut ensam som "trubadur" så fanns det endast tre stycken tjejer i hela Sverige som valde att giga på egen hand. Som inte hade stöd av någon man eller var två, tre stycken. Av dessa tre var jag den enda som inte spelade gitarr. Jag lade ner hundratals och åter hundratals timmar på att redigera bakgrunder och övade många timmar i veckan. Rösten var och är mitt huvudinstrument kan man säga. Med oräkneliga bröllops - och då menar jag underhållning under själva partajet inte i kyrkan, födelsedagskalas och allt möjligt så kan jag säga att vissa saker ändras aldrig. Folk vill fortfarande bli underhållna, människor fascineras av musik och sång. Räcker med att gå till sig själv, japp, jag gillar också att gå på konsert, bli underhållen och lyssna på en fantastisk röst som ger gåshud. Idag ser det helt annorlunda ut när det kommer till trubadurer och underhållning. Det är många fler som använder bakgrunder än när jag började min "trubadur"resa. Hur det är med kvinnliga solo-artister idag vet jag inte, skulle tro att de är fåtal som finns där ute det är nog mest män i jeans och t-shirt som kajkar runt. Jag kör på och hoppas på några roliga år till innan man kastar in handduken.

När jag var 30 var jag med om en olycka som ställde till det ganska ordentligt för mig. Idag är jag sjukpensionerad och kan inte längre ta de riktigt stora uppdragen. Jag nämner det i förbifarten då jag har mycket förfrågningar och är tvungen att begränsa dem till mindre evenemang i närhet av in utgångspunkt, Grängesberg.